OST OCH MARGARIN

Delikatessostar
Nu behöver du inte längre köpa dyra dessertostar i onödiga plastburkar. Man kan lätt göra ostar efter eget huvud och smak med hjälp av olika mejeriprodukter.

Grundrecept
Olika bakteriellt behandlade (syrade) mjölkprodukter som filmjölk, youghurt, kefir etc är basingrediens och de kan behandlas på två sätt för att få fram ostmassan.

Värmebehandling
Filen värms försiktigt på svag värme i en kastrull några minuter varvid proteinerna koagulerar och bildar kompakta gryn eller korn i en vattnig återstod. Vid för hög värme förstörs filen! Det hela filtreras av och ostmassan är färdig för vidare behandling. Denna massa ger mer grynig och lättare sönderfallande ost.

Filtrering
Filen filtreras utan uppvärmning genom ett kaffefilter och vattenfasen samlas upp i ett litermått eller en glasburk. Cirka ett dygn efter sista påfyllningen i filtret är massan avrunnen och är färdig för vidare behandling. Denna massa ger fasta och krämiga ostar.

Kryddning
Ostmassan blandas efter tycke och smak med spännande och goda kryddor, var för sig eller i olika blandningar. Någon tesked salt per liter ursprungvolym hjälper upp smaken. Lägg sedan i vitlök, svart-, grön- eller rosépeppar, paprika, färska granbarr, svamp, räkor, tomatpuré, russin, valnötter eller annat godis och blanda väl med en gaffel. Lämna en dräneringsfåra i botten på blandningskärlet, efter denna omblandning frigörs nämligen ytterligare lite vatten som hälls bort.

Förvara i kylskåp
Osten blir godast om den får stå upp till någon vecka i kylskåp och mogna och suga upp smakämnena. Eventuellt bildas åter något lite vatten som slås bort. Efter mognaden är osten krämig och sanslöst god och kan njutas på ostbrickan tillsammans med kex och vindruvor. Ostens karaktär gör den också lämplig som vanlig frukostost på smörgås och den är inte dyrare än filmjölk! Hållbarheten i kylskåp efter mognad är minst en vecka. Därefter visar osten tendenser att angripas av mögel.

Återvinning av ostvätska
Efter filtreringen får du ganska mycket "vassla" kvar som innehåller lite fett, protein och kolhydrater och är betydligt mer näringsrikt än vatten. Vätskan kan med fördel användas som degspad vid bakning och som basbuljong i soppa.

Bordsmargarin
Nu kan du sluta köpa dyrt smör eller margarin som är "bredbart även kylskåpskallt" och levereras i onödiga plastaskar. Hemligheten bakom bredbarheten är helt enkelt bara den att man blandat lämpliga proportioner omättade och mättade fetter till en lämplig konsistens vid rumstemperatur. Omättade fetter är vegetabiliska oljor som exempelvis olivolja och majsolja eller animaliska oljor som fiskolja, vilka alla är flytande i rumstemperatur. Mättade fetter är exempelvis kokosfett, ister och smörfett.

Grundrecept
Tag ett halvt kilo smör eller margarin av typen "obredbart" och låt det mjukna i rumstemperatur i en skål. Mät upp 2,5 deciliter majsolja eller solrosolja (neutral smak) eller olivolja (starkare smak). Blanda de bägge fetterna med en gaffel till en smidig konsistens, så har du ditt eget bredbara smörgåsfett. Lägg upp det färdiga smöret i en lerkruka eller annan fin smörbytta.

Kostnader
Vad denna hemtillverkning kostar styrs mest av det faktum att olivolja är ungefär dubbelt så dyr som annan matolja, samt att smör är nästan dubbelt så dyrt som margarin. Den billigaste varianten är att använda margarin och majs- eller solrosolja. Då blir det egna bordsfettet cirka 5:50 kronor billigare per kilo än Bregott. Det blir cirka 290 kronor på ett år för en förbrukning av ett kilo i veckan.

Väljer man smör och en billig olja (majs- eller solrosolja) får man en kostnad likvärdig med Bregott. Ännu något dyrare blir det med margarin och olivolja. Med smör och olivolja blir det hela 18 kronor dyrare per kilo än Bregott.

Mindre avfall
Samtidigt bespar man miljön cirka 90 margarinbyttor (sex fulla soppåsar!) per år bestående av plast och papper med giftiga färgämnen, besvärliga kompositmaterial (olika material som satts ihop till en förpackning), som idag inte går att återvinna och förorenar vid förbränning.

Du betalar miljökostnaderna
Alla tillverkare av engångsemballage i kompositmaterial vältrar över miljökostnaderna på samhället och subventionerar därmed sin produkt. Deras "billiga" produkter får du själv subventionera med dina skattepengar. Oavsett hur mycket man är beredd att betala för sitt margarin har man i samtliga fall eliminerat hela materialflödet av papper och plast, från trädråvara och olja till sopdeponi eller lufförorening, genom att undvika engångsbyttor.

Tomflaskorna
Problemet med tomflaskor efter matolja kan du komma runt genom att bara köpa olja i glasflaskor som går till återvinning, eller återanvända dem själv som saftflaskor (en delmärken finns också på returglas). Du kan också köpa matolja hos grossist i stora dunkar eller köpa i butik som har återfyllningssystem för dina egna tomflaskor.

Torbjörn Peterson

Kommentera gärna artikeln