DISK

Det finns över 450 registrerade diskmedel i Sverige. Bara en liten del av dem är avsedda för hushållen, de flesta är produkter avsedda för industri och storkök . Det används omkring 13 000 ton handdiskmedel i Sveriges hushåll varje år. Trots att försäljningen av maskindiskmedel ökar minskar inte försäljningen av handdiskmedel i samma takt. Förklaringen är troligtvis den, att handdiskmedel används mer och mer till allrengöring, fintvätt och som badskum med mera.

Handdisk eller maskindisk?
Handdisk kontra maskindisk är ett hett diskussionsämne. En tysk undersökning pekar på att en diskmaskin inte förbrukar mer energi och vatten än sparsam handdiskning. Många handdiskare lockas att diska i rinnande vatten och förbrukar på så vis mer energi och vatten än en diskmaskin.

Du bär hem vatten
Det mesta av innehållet i handdiskmedlen är vatten eller någon annan, från disksynpunkt, oaktiv vätska. Medelvärdet på torrsubstansen (det som blir kvar när allt vatten m m tagits bort) ligger på ungefär 24%. Det innebär att vi kånkar hem tre gånger mer vatten än aktivt diskmedel. En del märken är värre ändå och kan innehålla närmare 90% vatten!

Konserveringsmedel
Eftersom handdiskmedlen är så utspädda måste konserveringsmedel tillsättas. Konserveringsmedel är någon form av gift. Tallrikar och annat diskgods behandlas alltså med gift bara för att fabrikanterna säljer utspädda produkter.

Tensidhalter
Att ett diskmedel innehåller låg mängd tensider betyder inte att det behöver vara bättre från miljösynpunkt än ett medel med hög tensidmängd. Det som är avgörande är vilken sorts tensid som används. Det är inte säkert att ett diskmedel med låg tensidhalt diskar sämre än ett medel med hög tensidhalt. Flera olika tensider tillsammans gör för det mesta ett bättre "jobb" än en ensam sort. En fabrikant mjölksyrajäser sin produkt och får därmed ett fullgott skydd mot oönskade effekter, såsom härskning m m. Om tensidhalterna höjdes till 35% i alla diskmedel skulle hela konserveringsproblematiken elimineras och många miljoner förpackningar sparas. Allergiriskerna minskas förstås också om konserveringsmedlen tas bort.

Påfyllningssystem
System med påfyllning av koncentrat, i den gamla förpackningen, skulle kunna få ner förpacknings- och transportkostnaderna ytterligare. Belastningen på miljön skulle naturligtvis minska. Priserna skulle bli ännu lägre. Många av de alternativa diskmedlen är redan i dag billigare än de konventionella.

Diskvalificerade medel & metoder
Maskindiskmedel är ofta mycket "starkare" än handdiskmedel. De flesta maskindiskmedlen är mycket skadliga både för hälsa och miljö. I maskinerna finns ingen mekanisk rengöring utan diskvattnet sprutas runt i kraftiga strålar, det är sedan kemikalierna som ska göra rent från matrester med mera.

Att låta disken stå och torka i flera timmar innan maskinen körs är inte bra. Matresterna torkar fast och många lockas att använda superstarka kemikalier för att få rent. Sköljmedel och spolglans bör inte användas. De flesta innehåller giftiga tensider. Sköljmedel tillsätts i sista sköljvattnet och blir kvar på diskgodset.

Skadliga kemikalier
Här följer en uppräkning av en del kemikalier som inte ska ingå vare sig i maskin- eller handdiskmedel:

Enzymer framkallar allergier. De kan bilda dioxiner tillsammans med klorfenoler och väteperoxider.

Komplexbildarna och co-buildersystemen NTA, fosfater, EDTA och fosfonater ökar tungmetallernas rörlighet och bidrar även till övergödning.

Zeoliter är ett aluminiumsilikat som fäller ur det giftiga aluminiumet vid pH-värden under4,4-6 (kemisterna är oense).

Polyakrylater är en sorts plast som inte bryts ned i naturen om de inte är av den nya typen som är förestrade. Som ersättare till ovan nämnda komplexbildare kan karboxylsyror typ citrater, tartrater och glukonater användas.

Konserveringsmedel bör bytas ut mot högre tensidhalt och/eller mjölksyrajäsning.

Oxidationsmedlen hypoklorit och klorisocyanurat (klor), perborater och persulfater lämnar giftiga och skadliga rester efter sig som rubbar ekologin. De kan ersättas med perkarbonater som går att tillsätta separat i diskmaskinerna vid behov. Oxidationsmedel behövs inte till varje disk.

Parfymer är ofta allergiframkallande.

Tensiderna LAS (linjära alkylbensensulfonater) lämnar bensen efter sig vid nedbrytningen.
Kokosfettsyradietanolamider kan innehålla farliga nitrosaminer.
APE (AFE - alkylfenoletoxylater) som bildar nonylfenoler, blockpolymerer och ändblockerade fettalkoholer som är svårnedbrytbara.
Alkoholetoxylater, alkoholsulfater och fettalkoholetoxylater är bättre tensider från miljösynpunkt.

Urea fungerar som förtjockningsmedel och som löslighetsförmedlare. Urea är ett urinämne som innehåller kväve vilket bidrar till övergödning/eutrofiering.

Bernt Löf

Kommentera gärna artikeln