HOTADE FRÖER

Fröerna, som är själva grunden i vårt odlande och en förutsättning för liv över huvud taget, är små torra saker som vi tar för givna. De är lätta att få tag i för oss i den rika världen och ständigt kommer det ut nya spännande sorter. Att gamla skulle försvinna är ju tråkigt, men....

Klockan klämtar för gamla frösorter
Klockan är faktiskt fem i tolv, eller åtminstone kvart i tolv, för en stor del av de växtsorter våra föräldrar och förfäder odlade. En del odlas fortfarande och uppskattas för sin smak, tålighet och skörd. Men för tusentals enskilda sorter har klockan redan slagit tolv. De är borta för alltid. För oss och för kommande generationer.

De traditionella sorterna ersätts eller dumpas nu i rask takt. De får dö ut i tysthet. En del för att liknande "bättre" varianter förädlats fram (oftast med tanke på avkastningen). Och en stor del för att vinsten på utsädesförsäljningen inte är tillräcklig och att myndigheternas behov av ordning och reda kräver sina begränsningar.

Förbjuden handel
De stora multinationella fröfirmorna har fått all tillgänglig hjälp av myndigheterna i nästan alla länder, att med lagens hjälp och skattebetalarnas medel förbjuda handeln med massor av växtsorter. Därmed undanröjs en stor del av konkurrensen och den fria utsädesodlingen. Kvar skall endast sorter med dokumenterade ägarrättigheter och patent få finnas. Alla de sorter där ingen kan hävda äganderätten, är olagliga att handla med. Så för att skydda de stora firmornas vinster, skall vi alla bidra till att utplåna mängder av genetiskt "material" för all framtid.

Nya hybrider
Sedan 50-talet, då hybridiseringstekniken började slå igenom på allvar, har de flesta förädlare koncentrerat sig på att utveckla ständigt nya hybrider. De ger allmänt en större och enhetligare skörd. Så trots att fröet blivit mångdubbelt dyrare och måste köpas nytt varje år, har det inte varit några större svårigheter att få odlarna i den rika delen av världen att köpa de nya sorterna. I flera fattiga länder har regeringarna tvingat odlarna att köpa de nya hybriderna. Ofta tillsammans med ständigt ökande givor av kemisk gödsel och bekämpningsmedel.

"Naturligt" patent
Hybridsorterna har gett förädlingsfirmorna ett "naturligt" patent på sorten. De är ensamma om kombinationen av föräldrar. Och om någon skulle lyckas kopiera den, då får han inte sälja den. Sorten "ägs" av den tidigare firman, som har fullt rättsligt skydd i händelse av intrång. Dessutom ger hybriderna en degenererad avkomma i nästa generation. Så de är helt olämpliga för fröproduktion.

Det kläms fram en hel del nya hybrider varje år, som ska överträffa allting annat tidigare skådat. Det påstås att konkurrensen är järnhård mellan firmorna, men de höga priserna på fröerna är de i alla fall överens om.

Trots de många nya sorterna, vilar hybridframställningen globalt på ett relativt litet genetiskt underlag. Risken för stora, katastrofala missväxter p.g.a. olika angrepp, sjukdomar, klimatförändringar osv., har ökat betydligt. Mångfalden har blivit så stympad, att det snart kan visa sig ödesdigert att vi låtit så mycket "material" redan gå förlorat.

Färre firmor
Innan sortägarrättigheterna infördes på allvar i början av 80-talet, odlades en sort oftast av flera fröfirmor. Den regionala anpassningen var viktig och samma sort kunde ha flera varianter. Det är ju stor skillnad på odlingsförhållandena i t.ex södra Frankrike och Svealand. Nu ska helst samma sort kunna odlas i Italien likväl som i Sverige eller Japan och Brasilien. Det moderna fröet produceras där klimatet och lönerna är de gynnsammaste av en multinationell firma med hela världen som marknad.

Samtidigt som utsädets genetiska bas blivit allt snävare genom hybridiseringen, har fröfirmornas antal minskat oroväckande snabbt. Idag är Shell världens största utsädesproducent. Tätt följd av kemiföretag som Sandoz, DuPont, Monsanto, Ciba-Geigy, Bayer etc. etc. De har alla köpt upp mängder av fröfirmor på löpande band.

Intressant koppling
Just kopplingen till deras intressen i kemi- och bioteknikbranschen är ett stort frågetecken. All förädling mot större motståndskraft och resistens mot sjukdomar och angrepp, minskar användningen av de mycket lönsamma kemiska bekämpningsmedlen. Det är högst tvivelaktigt att dessa ekonomiska jättar satsar pengar på förädling som skulle minska deras vinster. Nej, tvärtom.

Skräddarsydda sorter
Nu satsas det enorma summor på att komma först med fungerande transgena sorter, skräddarsydda till företagets gödsel- och bekämpningsmedel. Att kunna erbjuda ett komplett koncept från frö till färdig produkt, antas vara framtidens melodi inom fröindustrin.. Att de nya sorterna ska lyckas bättre med att mildra världssvälten, än vad den "Gröna Revolutionen" gjorde på 70-talet, är en förhoppning med förhinder. Det är svårt att sälja till alla dem som inget har. Hybriderna har jämnat marken genom att slå ut massor av standardsorter och inom en överskådlig framtid har de transgena patenten tagit över kontrollen av utsädestillgången - om inte vi gör någonting åt det, i stort och smått.

Fröbanker
Det faktum att fröbanker finns, visar att myndigheterna ser allvarligt på den genetiska utarmningen, med hotade, försvinnande och försvunna sorter och varianter. De för emellertid en ojämn kamp mot ett ständigt växande problem och har i längden inte större möjlighet än de zoologiska trädgårdarna att rädda arter och varianter för framtiden.

Illegala sorter?
Så varför då förbjuda dessa äldre sorter om nu folk vill odla dem trots att de saknar ägare? Inte kan vi förbjuda en sort och låta den dö ut, bara för att ingen vill eller kan hävda sortägarrättigheten och vara beredd att skicka kontrollfrö till all världens utsädeskontroller.

Att förklara vissa sorter illegala och patentera andra, är en bisarr lyx vi inte har råd med. Kommande generationer kommer att behöva alla arter, sorter och varianter som står till buds. Ju större genetisk variation som finns, desto större möjlighet till överlevnad på både lång och kort sikt.

Har tåget gått?
Själva kan vi inte göra så mycket åt det. Vi kan protestera mot parlamentens beslut som leder till beskärningar av mångfalden, dessa beslut som antas utan nämnvärd debatt. Men det tåget har redan gått här i Sverige utan några hörbara protester bland våra folkvalda. Vi kommer att följa EG och får rätta oss efter den stora Marknaden, där maximal vinst står högst på önskelistan.

Statens Utsädeskontroll, SUK, är den myndighet som ska se till att lagarna för utsäde och utsädeshandeln efterlevs här i landet. I föreskrifterna för handeln står det med fet skrift: "En sort kan ur konsumentsynpunkt inte betraktas som sådan förrän den är upptagen i gällande svensk eller utländsk officiell sortlista". Den måste ägas av någon och godkännas av myndigheterna.

Sverige och även Norge, Finland och Danmark med liten befolkning och blygsamma odlingar, måste helt anpassa sig efter den globala handeln. Vi tvingas arbeta för att se till att inte olagliga sorter utan ägare kan finnas kvar.

Det är ett pessimistiskt och tragiskt perspektiv, där en av grundpelarna för vår existens, fröet och utsädet, på några tiotal år har kommit att vila i händerna på kemi- och oljebranschen. Våra parlament tycker till råga på allt att det är bra.

Vad finns att göra?
Vad vi kan göra för att minska skadeverkningarna av den här enfalden och bidra till mångfalden, är att uppmuntra lokal fröodling och så långt möjligt själva odla vårt eget frö. Frö av sorter som hör hemma i vårt klimat, ekologiskt odlade och billigare. Vem vill inte ha det? Vi är många som skulle tycka att det var roligare att så och skörda, om vi visste att fröet vi sår var odlat med naturliga medel. Inte bara för att det används extra mycket bekämpningsmedel i utsädesodlingen utan också för att livskraften måste bevaras med sunda metoder och idéer.

Svårt att få tag i frön
Det odlas utsäde utan "hjälp" av konstgödsel och kemiska preparat på några ställen i Europa och USA och andra länder. Men tyvärr i för liten skala än så länge. Fröet går åt på hemmamarknaden och det är inte många påsar som hittar till Norden. Dessutom gör restriktionerna kring utsädesodlingen det allt svårare att odla frö ekologiskt för försäljning, utan att bryta mot lagarna om äganderätt och sortkontroll.

Varje sort måste ha en ägardokumentation i en officiell sortlista och den statliga utsädeskontrollen ska kontrollera sortäktheten och tar bra betalt för det. Fröer utan ägare får inte säljas. Att själv bli "sortägare" och ha "patent" på sin sort är en så kostsam och invecklad historia, att det endast är förunnat de stora företagen med stora resurser.

Ta eget frö
Så trots att större delen av Norden inte är idealiskt för fröodling, måste vi ta tillvara de möjligheter som finns här. Är sommaren och hösten hygglig, kan vi få mycket fint frö här, även långt norrut. Inte av alla arter kanske, men av de allra flesta. (Under andra världskriget odlades nästan allt utsäde här.)

Frejas frö
För att finna en väg ut ur "eländet" och för att sprida ekologiskt odlat och lokalt anpassat frö till så många som möjligt, har Frejas Frö vuxit fram. Frejas Frö är en löst hållen intressegrupp av både fröodlare och andra. Vi som tycker det är spännande att odla frö och får mer än vad vi själva behöver (vilket vi oftast får), delar med oss av överflödet. Frejas Frö skickar ut frö till dem som vill ha, utan att det kostar nånting. Det är helt frivilligt om man vill ge ett bidrag för att Freja ska leva vidare. Största delen av de inkomna bidragen delas ut till fröodlarna som gåvor och en mindre del går till förpackningar och distribution.

Har du aldrig odlat frö själv någon gång, så borde du prova på det. Det är inte så svårt. Det mesta sköter sig själv bara man följer några enkla regler. Genom att själva odla frö bidrar vi, om än i liten skala, till att föra vidare lokalt anpassade varianter med unika arvsanlag, ofta av sorter som lever under hotet att försvinna för alltid i den rationella utsädeshandeln.

Vi vet alla vad frö kostar idag och mycket av pengarna hamnar i fel fickor. Finns det ekologiskt odlat utsäde, odlat här i Norden för våra förhållanden, stödjer vi det med glädje. Det är ett måste för framtiden.

Lite fakta om hybrider och de transgena
Hybriderna är resultatet av en korsning mellan två renodlade föräldrar,inavlade till oigenkännlighet. De dominanta anlagen hos varje förälder koncentreras i en generation, F-1 hybriden. Inom ett fåtal växtsläkten ger hybriderna själva en hygglig andra generation. Men oftast sker en snabb degenerering där de recessiva (icke-dominanta) anlagen visar sig, ibland med sterilitet och missbildning till följd.

De transgena däremot, för sina nya livskraftiga gener vidare till nästa generation, och nästa och nästa. DNA - hybridtekniken har gjort det möjligt att ta bort oönskade gener och att föra in nya i arsmassan. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad som kan åstadkommas framöver: stråsäd som bildar sitt eget kväve likt baljväxterna; större tålighet mot kyla, värme, torka, blöta, gifter, föroreningar och angrepp; kloroplaster i bladen som utnyttjar ljuset betydligt bättre än vad de gör nu; 80-90 % av ljuset går "förlorat" hos växterna idag; högproteinoljeväxter etc. etc.

Varför ska vi odla frö själv?

Efter några generationer har vi en stam av sorten som är bättre anpassad till vårt klimat och vår jord. Vi får ofta en jämnare och enhetligare skörd. Varje år har vi valt ut de bästa plantorna för fortplantning. Inom fröindistrin är detta elit- och stamfrö, som aldrig finns i handeln, eller Notabene-frö som är betydligt dyrare än vanligt frö.
Allt för mycket av det vi betalar för fröet hamnar i "fel" fickor. Fröhandeln styrs av multinationell ekonomi, med starka kopplingar till kemi-, läkemedels- och oljebranschen. Maximal lönsamhet står högst på önskelistan.
I utsädesodlingen finns inga gränsvärden och inga karensdagar. Det krävs mycket gifter i den konventionella fröodlingen, för att hålla stånd mot alla angrepp och allt ogräs.
Att se våra vanliga grönsaker i full blom är spännande. Många är mycket vackra och ståtliga. Många doftar gott. Alla ger de massor med frö.
Det hemmaodlade fröet är nästan gratis.
Vi skaffar oss möjligheten att så med ekologiskt odlat frö, anpassat för nordliga förhållanden.
Att få följa naturens kretslopp och delta på nära håll, är en stor upplevelse som får tolkas som vi vill. Förändringen och rörelsen är uppenbar.
Vi mår bra av att odla och att njuta av det vi odlar.
Vi bidrar, om än i mycket liten skala, till att hjälpa kommande generationer att överleva på den här planeten. Vår sort, variant eller stam för med sig "genetiskt material" som kan bli värdefullt förr än vi anar.
Många standardsorter tas bort varje år från de officiella sortlistorna och ersätts med "patenterade" sorter. Efter några år är många helt borta.

Varför skulle vi inte odla vårt frö själv?

"Klimatet är inte det bästa." En del arter måste odlas i växthus eller under annat skydd.
"Det är svårt och endast för experter". Ändå har människor i långa tider själva tagit sitt utsäde!
"Vi kan sprida oönskade korsningar och inavel". Jovisst, om vi överlåter allt till den" vilda naturen". Med enkla åtgärder kan vi få frö med fin kvalitet.
"Frö är billigt att köpa. Det är inte lönt att odla det själv". Fröer kostar faktiskt en hel del.
"Har du aktier i läkemedels-, kemi-, olje-, livsmedels- och transportindustrin kan du råka i konflikt angående lönsamheten."

Johnny Andréasson

Kommentera gärna artikeln